VD Anna Höjer om branschens utmaningar och viktiga roll i återstarten av samhället

Kollektivtrafiken står fortsatt inför stora utmaningar. Transdevs nya VD Anna Höjer delar med sig av sina observationer kring branschens nuläge och förutsättningarna för dess roll i framtiden. 

Sedan den 1 april, när Folkhälsomyndighetens första rekommendationer för kollektivtrafiken kom, befinner sig branschen i en motsägelsefull situation. Fler bussar, tåg, spårvagnar, fartyg och taxibilar uppmanas rulla, men färre ska resa kollektivt. Kollektivresandet i Sverige har minskat med 30%. Branschen förlorar totalt en miljard i månaden i minskade biljettintäkter, medan driftkostnaderna ligger på samma nivå som före krisen.

Trenden med vikande resenärsunderlag riskerar dessutom att hålla i sig efter pandemin. Enligt en undersökning vi gjorde i september uppger hela 13% av de som brukade åka kollektivt till jobbet eller studierna före pandemin att de inte kommer återgå till kollektivtrafiken när krisen är över. Det motsvarar ett intäktsbortfall på närmare 3,5 miljarder kronor årligen. Coronapandemin och Sveriges strategi för att begränsa smittspridningen har satt kollektivtrafikbranschens ekonomiska modell ur spel.

Kollektivtrafiken skapar samhällsekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år, enligt en rapport som WSP tagit fram på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik 2017. Samtidigt spelar kollektivtrafiken en avgörande roll för att hålla ihop samhället och för att lyckas med den gröna omställningen. Om vi vill uppnå de ambitiösa klimatmålen vi har i Sverige och minska klyftorna i samhället, behöver vi kraftsamla och ta fram en konkret strategi för kollektivtrafikens varaktiga återhämtning. Jag ser tre huvudpelare för den här strategin:

 

1-  Regeringen bör täcka för branschens förluster och upprätta en investeringsplan för kollektivtrafiken. Regeringen har ställt tuffa krav på regionerna och kollektivtrafikföretagen att utöka trafiken och minska trängseln för att undvika smittspridning. En både ansvarfull och klok strategi, som gör att samhällskritisk personal har kunnat fortsätta ta sig till arbetet. Men nu sitter Sveriges regioner i en svår ekonomisk situation som riskerar att leda till stora besparingspaket med inställda turer och kraftigt höjda biljettpriser. För att upprätthålla en robust och attraktiv kollektivtrafik så krävs det att staten kompenserar kollektivtrafiken och säkerställer att branschen kan återhämta sig och fortsätta med ett bra trafikutbud när krisen är över, precis som Danmark och Frankrike har gjort. Regeringen har presenterat ett riktat bidrag på tre miljarder kronor till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för 2020 och ytterligare två miljarder till 2021. Det kommer inte att räcka, då en färsk rapport visar att det saknas 7,4 miljarder bara i år.

Konsekvenserna av pandemin kommer att ge avtryck under många år framöver. Det behövs nya, långsiktiga finansieringskällor för kollektivtrafiken. Ett exempel är franska versement mobilité, en regional skatt som tas ut från företag med mer än 11 anställda. Intäkterna från skatten används för att investera i infrastrukturprojekt för kollektivtrafiken. Tanken bakom är att en bättre infrastruktur och kollektivtrafik ökar upptagsområdet för arbetskraft, samtidigt som fler lokala arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras någon annanstans säkerställs.

 

2- Branschen behöver hitta nya långsiktiga lösningar i avtal och tjänster. Dagens struktur med incitamentssavtal som till stor del baserat på ökat resande håller inte för den rådande situationen. För att vi ska klara av dagens och kommande utmaningar, krävs större flexibilitet i avtalen och rätt incitament och drivkraft måste säkerställas baserat på rådande läge.

Vi tror på kollektivtrafikens potential och att vi på sikt kan få fler att välja ett hållbart transportsätt. För att det ska lyckas behöver parterna hitta rätt samarbetsmöjligheter. Några alternativ som borde övervägas: mindre specifikation och detaljfokus i avtalen och i stället satsa på funktionsupphandlingar och ökad standardisering för att dra ner kostnaderna för kollektivtrafiken, införandet av en lägsta nivå med en ersättningsgaranti för resandet eller återanvändningsgarantier av bussar.

 

3- Vi måste tillsammans återskapa förtroendet för kollektivtrafiken. Enligt undersökningen vi genomfört i september svarade hälften av de som brukade åka kollektivt till jobbet eller studierna och som nu har ändrat sitt färdsätt under pandemin, att de kan omvärdera sin bedömning om det blir mer plats på bussar och tåg. Munskydd, ökade städrutiner och bevis på att smittspridningen inom kollektivtrafiken är låg lyftes också i svaren. Redan nu så har vi i branschen utökat städrutiner och trafiken på belastade linjer. Enligt de senaste studierna från Frankrike, Japan och New York är endast mellan en och fyra procent av de spridningskluster som har identifierats kopplade till kollektivtrafiken[1].

Så länge pandemin råder behöver vi fortsätta vårt arbete för att minska trängseln i kollektivtrafiken. Exempelvis genom att bibehålla dialogen som har påbörjats med kommunerna för att införa flexibla tider för skolstart. Vi behöver också uppmuntra företag att ta tillvara på det vi har lärt oss under pandemin, det vill säga arbeta mer digitalt för att på så vis minska trängseln under rusningstrafiken. Ett tredje sätt att minska trängseln är att i realtid kunna visa resenärerna om fordonet är fullsatt. Därmed får resenärerna ökade valmöjligheter och kan undvika trängsel. En sådan tjänst lanserade Transdev 2018 under namnet Lumitrack. Men viktigast är att bibehålla utbudet. När pandemin är över behöver vi en nationell informationskampanj med anslag från Regeringen i Trafikverkets regi och i samverkan med sektorns företrädare med fokus på trygga resor i kollektivtrafiken så att resenärerna hittar tillbaka.

 

Sveriges kollektivtrafik har utvecklats till en av världens främsta. Coronakrisens påverkan riskerar att sätta stopp för utvecklingen och undergräva de omfattande satsningar som gjorts de senaste tio åren. En ordentlig satsning på kollektivtrafiken behövs för ett klimatsmart Sverige och ett samhälle som håller ihop!

 


 

Tillbaka till nyhetsbrevet.