Europaåret för järnvägen 2021 – fyra förslag för att göra Sverige till en förebild igen

År 2021 har av EU-kommissionen utsetts till ”Europaåret för järnvägen”. Sverige har länge visat vägen för resten av Europa genom att vara en av de första länderna som öppnade upp den långväga tågmarknaden och tillät fler aktörer på spåren. Men nu ser vi tyvärr att Sverige håller på att tappa sin position i pandemins spår. Vi har därför tagit fram fyra förslag på vad vi i Sverige behöver göra för att åter bli en förebild igen.

 

Varje år reser 200 miljoner passagerare med våra tåg i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland och Sverige. I Sverige var Transdev en av de första privata operatörer som satsade på järnvägsmarknaden när den öppnades upp för konkurrens på 90-talet, först med upphandlad trafik och senare med kommersiell trafik under 00-talet. Dessa marknadsöppningar har bidragit till att forma en bättre fungerande marknad med fler valmöjligheter och där kunden tydligt står i fokus.

Under de fem år som föregick pandemin såg vi i Sverige en ökning av antal tågresor med nästan 30 procent. Två viktiga skäl till detta är att en ökande andel resenärer föredragit hållbara alternativ framför bilen och flyget, och att konkurrensen inom tågmarknaden har lett till fler avgångar, lägre biljettpriser och även ökad kundnöjdhet. Förbättringen för kunder och samhället har krävt stora investeringar från oss och våra branschkollegor, inte minst i fordon, på hundratals miljoner kronor genom åren. De stora vinnarna är klimatet och kunderna.

- På linjen Stockholm-Malmö ser vi att antalet avgångar mellan 2010 och 2019 har ökat med ca 13 procent, bland annat till följd av att vi började trafikera med daglig trafik 2010. Parallellt med detta har biljettpriserna sjunkit med 20 procent för tågresor Stockholm-Malmö. Som jämförelse har det genomsnittliga flygpriset Stockholm-Malmö samtidigt ökat med omkring 12 procent[1]. Konkurrensen agerar som en katalysator för att locka fler till järnvägen vilket är positivt för miljön och samhället, säger Carl Adam Holmberg, Affärschef Snälltåget.

Pandemin utgör en risk för tillbakagång

Hittills är 2021 allt annat än järnvägens år i Sverige. Regeringen har, på grund av Covid-19, begränsat förutsättningarna för långväga, biljettfinansierade tågoperatörer att upprätthålla trafik genom förbudet att köra tåg med mer än halv beläggning – utan att erbjuda stöd för den drabbade kommersiella järnvägsbranschen.

- Att minimera spridningen av Covid-19 är mycket viktigt och det är klart att vår bransch också ska dra vårt strå till stacken, precis som resten av samhället. Dock anser vi att regeringens agerande och beslut inte bygger på fakta om vilka åtgärder som redan har vidtagits av oss aktörer. Vi upplever snarare agerandet och beslutet som en kovändning i den gröna omställningen, med tanke på att flygbranschen har fått flera miljarder i direktstöd från regeringen, men att ingenting har gjorts för den långväga biljettfinansierade tågbranschen, fortsätter Carl Adam Holmberg.

Därför har vi på Transdev tagit fram fyra förslag till beslutsfattarna som skulle kunna garantera att den långväga biljettfinansierade tågbranschen överlever krisen och kan fortsätta spela sin viktiga roll i samhällets gröna omställning.

- Coronakrisen är en stor utmaning för hela samhället, men vi behöver också komma ihåg att det pågår en annan kris - klimatkrisen. Genom att genomföra våra förslag, skulle vi kunna tillgodose att det även efter pandemin finns en konkurrenskraftig tågbransch inom det långväga segmentet för såväl resenärer som klimatet, avslutar Carl Adam Holmberg.

 

Fyra förslag för att Sverige ska bli en förebild igen

1- Den Europeiska kommissionen har till följd av pandemin valt att införa ett antal undantag från gällande regler. Bland annat är det möjligt att reducera eller helt slopa banavgifterna för att minska branschens kostnader i detta ansträngda läge. Runtom i EU används den möjligheten, som i Tyskland där Regeringen vill subventionera banavgifter till 98%, men inte i Sverige. En konkurrensneutral åtgärd som skulle kunna gynna alla tågoperatörerna. Detta bör Sverige införa snarast.

2- I Italien har beläggningsgraden ombord på långväga tåg också begränsas till 50 procent, men skillnaden med Sverige är att Regeringen där har kompenserat operatörerna för deras förluster. Ett stödpaket som Europeiska kommissionen har godkänt, vilket gör att den svenska regeringen kan vidta liknande åtgärder. Ett riktat stödpaket mot tågbranschen bör introduceras även i Sverige.

3- Det omställningsstöd som finns är mycket välkommet. Problemet är att processen för ansökan och utdelningen är alltför långsam. Det kan ta upp till sex månader innan ett företag kan få ansöka och sedan eventuellt ta del av stödpengar. Ansökningsprocessen behöver bli snabbare.

4- När pandemin är över kommer branschen och regeringen behöva skicka en stark signal till resenärerna. Vi föreslår därför en bred informationskampanj som tydligt säger att det är tryggt, säkert och miljövänligt att resa kollektivt. Kampanjen skulle kunna samordnas och finansieras av Trafikverket.

 

Tillbaka till nyhetsbrevet.

 


 

[1]  Källa: Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2019: Avreglering och konkurrens mellan tåg, flyg och buss samt jämförelse mellan tåg- och resenärspunktlighet, KTH (2019, sid 113),

http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393637/FULLTEXT01.pdf