Fler tåg till kontinenten utan stora subventioner

Att ta nattåget är framtidens sätt att resa hållbart ut i Europa. Vi har sett och tror på ett fortsatt ökat intresse för internationella nattågsresor, även efter Coronakrisen. Däremot tror vi inte på att tågtrafik till kontinenten ska upphandlas, vilket Trafikverket föreslår i sin rapport. Tvärtom är vi övertygade om att grunden för trafiken ska vara kommersiell och att fler tåg snarast tillkommer genom regelförenklingar.

Sedan 2012 trafikerar Snälltåget Sveriges enda nattågslinje till kontinenten mellan Malmö-Berlin via färjelinjen Trelleborg-Sassnitz. Under 2019 ökade antalet passagerare med 45 procent jämfört med året innan. Under 2020 var tanken att Snälltåget skulle köra 150 procent fler avgångar mellan Malmö och Berlin för att leva upp till den utökade efterfrågan. På grund av coronapandemin har vi tyvärr inte kunnat köra våra nattåg till Berlin som planerat, men vi ger inte upp utan skjuter istället på planerna till det att vi kan börja köra nattågen igen.

-  Det finns en del hinder på vägen, men vi har goda förhoppningar om att vi kommer hitta en lösning som innebär att vi kan börja köra viss trafik redan 2020 och all planerad trafik 2021. Just nu håller vi på att renovera de tio internationella nattvagnarna som vi köpte 2019 och som kommer att användas på linjen, säger Carl Adam Holmberg, Affärschef på Snälltåget.

Nationella intressen och krångel

Det finns en stark bild i branschen av att nattågstrafik per definition är olönsam och således behöver subventioner. Det speglas bland annat i att regeringen förra året gav Trafikverket i uppdrag att utreda hur nattåg till Europa skulle upphandlas.

-  Vi delar inte regeringens bild av att nattågen behöver upphandlas, eftersom vi vet att det finns bra grund för att driva trafiken kommersiellt. Nattågskonceptet kan utvecklas med innovativa lösningar om vi vågar tänka utanför boxen och utmana den traditionella bilden av nattågen. Det har vi framgångsrikt gjort utan subventioner i 13 år, fortsätter Carl Adam Holmberg.

Anledningen till att internationell nattågstrafik inte har utvecklats lika snabbt som flygtrafiken de senaste åren, är att den europeiska tågpolitiken styrs för mycket av nationella intressen och byråkratiskt krångel. Samtidigt som infrastrukturen aldrig varit bättre mellan Sverige och Europa så är det svårare och dyrare än någonsin för svenska tåg att köra till Europa.

-  Olika signalsystem, standarder och krångliga regler som språk- och vilokrav för tågpersonal är bara några exempel på de verkliga hinder som gör att det idag är svårt att köra internationell nattågstrafik, säger Carl Adam Holmberg.

”Resenärerna vinner på konkurrens”

Trafikverket föreslår i slutrapporten för sitt uppdrag att Regeringen bör upphandla dagliga nattågsavgångar mellan Malmö och Köln. Vi på Transdev och Snälltåget delar inte den bilden. Snarast ser vi stora risker för att upplägget orsakar att en våt filt läggs över nattågstrafikens utveckling. På kort sikt kan det innebära att fler internationella nattågslinjer öppnar i Europa, men på lång sikt tror vi snarare att detta kommer orsaka ännu ett monopol som blir kostsamt och ineffektivt. Det innebär i slutänden färre tåg och valmöjligheter, vilket motverkar syftet. Risken är att vi underminerar en marknad som håller på att utvecklas.

-  Resenärerna vinner på konkurrens. Den tjänar som drivkraft för alla aktörer att förbättra produkter, prissättning, kundservice och lansera nya tjänster. Konkurrens ger fler tåg på spåren, och fler resenärer, vilket är positiv för miljön, avslutar Carl Adam Holmberg.

Istället för att enskilda länder ska lansera direktupphandlingar menar vi att EU och medlemsstaterna borde skapa bättre förutsättningar för tågtrafiken i Europa. Det kommer att göra det enklare för alla operatörer, både inom godstrafik och persontrafik, att köra tåg mellan länderna och bidra aktivt till att uppnå det europeiska klimatmålet.

 

     
  

Våra förslag:

  1. Skapa en fond som tågbolagen kan använda för att investera i loken så att inte de olika signalsystemen i länderna stoppar;
  2. Tillsammans med Danmark och Tyskland identifiera prioriterade internationella järnvägskorridorer med lägre infrastrukturavgifter, t.ex. för nattågstrafik;
  3. Tillsammans med Danmark och Tyskland skattebefria eller på annat sätt subventionera elkostnaden för t.ex. nattågstrafik och likaledes slopa momsplikten för internationella tågresor i de länder som fortfarande särbehandlar tåget jämfört med t.ex. flyget;
  4. Införa en ”skolpeng” på internationella nattågsbiljetter för att stimulera resenärer att resa prisvärt och hållbart efter Coronakrisen.

Våra förslag skapar nytta inte bara för internationell nattågstrafik utan också för hela tågbranschen, som dessutom behöver utvecklas. Genom att lösa dessa knutar kan vi garantera att Sveriges sista nattågslinje till kontinenten finns kvar och även att annan internationell tågtrafik utvecklas efter krisen. Internationell tågtrafik, inklusive nattåg, är viktiga verktyg för att vi tillsammans ska kunna uppnå klimatmålen.  

  
     

 

Tillbaka till nyhetsbrevet.