Omstart för kollektivtrafiken – idéer för en hållbar framtid

Det senaste året har marken gungat betänkligt under kollektivtrafiken. I det läge som varit är det förståeligt att kollektivtrafikens aktörer haft fullt fokus på akuta problem. Men det är viktigt att också lyfta blicken mot vad som komma skall, efter pandemin. Transdevs undersökning, som presenteras i detta nyhetsbrev, pekar på två faktorer som kan få stor betydelse för kollektivtrafiken på längre sikt. Det handlar dels om att allt fler arbetar på distans, dels om att vissa har övergett kollektivtrafiken för andra trafikslag under pandemin och inte kommer tillbaka.

På kort sikt innebär färre resenärer självklart en utmaning, men utifrån ett längre samhällsperspektiv finns både hot och möjligheter med en sådan utveckling. Inom K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har vi samlat forskare för att stimulera en diskussion om nya idéer. I bokantologin ”Omstart för kollektivtrafiken” presenterar vi tretton bidrag som handlar om allt från behovet av förändrade visioner och organisatoriska lösningar, till konkreta åtgärder om trängsel, kampanjer och arbetsmiljö.

En fråga som oroar många är det stora intäktsbortfallet till följd av färre betalande resenärer. Kommer den befintliga finansieringsmodellen stå pall för ett minskat resande på kort och medellång sikt, samtidigt som den säkerställer förutsättningar för en långsiktigt hållbar omställning med mer attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik? I boken argumenterar jag för tre typer av åtgärder som kan minska kostnaderna och öka intäkterna.

Minska peakresandet
Den första åtgärdstypen handlar om de goda förutsättningar som just nu finns att minska belastningen i rusningstid och därmed sänka kostnaderna. Det kan till exempel handla om förändrad prissättning som ger incitament till resande utanför de värsta rusningstiderna, om utvecklad trafikinformation som underlättar ett mer utspritt resande och om strukturella samhällsförändringar som till exempel leder till mer flexibla skol- och arbetstider.

Bredda finansieringsbasen
En annan typ av åtgärder handlar om att bredda finansieringsbasen genom att avgifter på viss biltrafik öronmärks för satsningar på kollektivtrafik och aktiv mobilitet. Dynamiska vägavgifter där prissättningen varierar beroende på var man kör och när, kan både bidra till en mer effektiv biltrafik och till att generera intäkter öronmärkta för satsningar på hållbar mobilitet. En mer dynamisk prissättning kan utformas på sätt som främjar mer yteffektiva fordon i städer där gaturummet är begränsat.

Fokusera på målet
En mer övergripande åtgärd är att förändra synen på det offentliga åtagandet genom ett mer aktivt engagemang även i andra hållbara mobilitetslösningar. Samhällets finansiering av mobilitet behöver bli mer fokuserad på målen som kan nås med olika tjänster, mindre på att finansiera enbart en viss typ av trafik. Det kräver både anpassade regelverk och förändrade synsätt inom kollektivtrafikens organisationer.

Som Transdevs undersökning visar står kollektivtrafiken inför tydliga utmaningar. Jag är övertygad om att situationen kan vändas till något positivt. Blicken bör inte riktas bakåt mot en återgång till situationen före pandemin, utan framåt mot en framtid där nya beteendemönster och lärdomar om styrmedel används för att ställa om till ett mer hållbart transportsystem.

       

John Hultén

Föreståndare K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Länk till vår rapport: omstart_for_kollektivtrafiken.pdf (k2centrum.se)

 

Tillbaka till nyhetsbrevet